Dialektisk beteendeterapi – DBT

Varför mår jag dåligt? Vad är det som gör att jag börjar tänka på det? Vad kan jag försöka göra för att inte den där kedjan ska sätta igång? Vad kan jag göra för att stå ut med att må dåligt utan att skada mig själv? DBT kan hjälpa dig att förstå ditt sätt att tänka.

Mats Göransson, Åsa Ljungqvist och Anne-Charlotte Johansson arbetar på psykoterapienheten i Växjö. Tillsammans bildar de ett speciellt DBT-team. Framför allt är terapiformen Dialektisk beteendeterapi, DBT, bra om man har fått diagnosen "emotionellt instabil personlighetsstörning", även kallat borderline personlighetsstörning, som betyder att man har väldigt svårt att hantera sina känslor.

Terapin hjälper personer att enskilt och i grupp försöka luska ut hur man tänker och vad det är som sätter igång till exempel självdestruktiva beteenden. Sedan försöker man hitta andra sätt att hantera de tankarna och känslorna. Man får verktyg så att man faktiskt orkar känna det man känner, vara i det där som gör ont. Det är en ganska intensiv terapiform och man ska vara beredd på att det kommer ta mycket kraft och tid.

Hjälp att hjälpa sig själv
– Om personen känner igen sig i vår analys och är beredd att avsätta det arbete som krävs, då är DBT lämpligt. Det är två gånger i veckan som man ska komma. Dels till gruppen och dels till individuella samtal. I gruppen går man då igenom färdigheter som man antar att den här personen har svårt att hantera. Att reglera känslor och hantera relationer, att stå ut när det är som mest, säger Mats Göransson.

När man träffar sin terapeut enskilt och pratar blir man filmad, vilket kan kännas lite läskigt men samtidigt tryggt att det finns ett par extra ögon och öron i rummet. Varje vecka träffas man också i grupp med andra människor i liknande situation. Det gör man för att få en chans att träna på att hantera relationer och känslor som kan komma upp när man umgås med andra människor.

Kontroll över tankar och känslor
DBT kan hjälpa en att förstå tankekedjor: När mår jag dåligt? Varför mår jag dåligt då? Vad är det som gör att jag börjar tänka på det? Vad kan jag försöka göra för att inte den där kedjan ska sätta igång? Vad kan jag göra för att stå ut med att må dåligt utan att skada mig själv?

Terapiformen jobbar med kärnan till beteendet, med det som är absolut svårast och jobbigast att känna. Genom att inse och förstå vad som är svårt att stå ut med, kan man tillsammans hitta verktyg för att ändå klara av att stå ut och så småningom börja må bättre. Det är ett sätt att lära sig att ta kontroll över sina känslor.

– I den individuella kontakten fokuserar vi på det farligaste beteendet, det kan vara självskadandet men kan också handla om andra saker. Det är till exempel inte ovanligt att patienterna har ätstörningar. Då fokuserar vi på det och gör en analys kring vad som pågår samt vad det får för konsekvenser att hantera svåra situationer på detta sätt. Vi går igenom vilka tankar personen hade före och efter den skadade sig för att se mönstret, säger Mats Göransson.

I DBT betonar man balansen mellan att acceptera verkligheten som den är, och samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar. Målet är att leva ett meningsfullt liv. Man får lära sig färdigheter för att öka sin förmåga att vara närvarande i nuet och kunna stå ut med svåra känslor.

– Ofta finns det ju ett trauma eller en jobbig händelse som är grunden till att man skadar sig. Men det är inte det som är fokus. Man behöver hjälpa i nuet, säger Anne-Charlotte Johansson.

Söka hjälp
DBT-team finns i flera landsting men det krävs remiss från läkare för att få den typen av hjälp.

– Vi arbetar på remiss. Först måste man träffa en läkare som bedömer att personen behöver DBT och sen kallar någon av oss den personen för ett bedömningssamtal. Därefter följer ett informationssamtal där vi berättar vad behandlingen går ut på och vilka problem vi kan hjälpa personen med, säger Mats Göransson.
 
Det finns också privata vårdgivare som erbjuder DBT, då behövs ingen remiss. Förutom DBT finns också KBT som är en liknande behandlingsform.

Tillbaka