Vårdgarantin
– vad är det som gäller?

Vårdgarantin finns till för att förkorta köerna inom vården. Eftersom regeringen anser att unga som mår psykiskt dåligt behöver få hjälp fort, försöker man korta köerna till barn och ungdomspsykiatrin ännu mer. Därför finns den förstärkta vårdgarantin.

Namnet ”vårdgaranti” kan vara missvisande. Det innebär inte en garanti för patienter att få vård, utan att landstingen ska ge den vård som bestämts för en viss patient inom rimlig tid.

Nu är den tiden tre månader och det är lång tid för barn och unga att vänta. Därför ger staten landstingen en ekonomisk morot med målet att väntetiderna ska bli kortare. Det betyder att de landsting som klarar av att ha korta köer får mer pengar.

Vårdgarantin lovar inget
För att få vård måste en läkare bestämma att man ska få vård. Om läkaren inte tycker att det behövs kan man inte hänvisa till vårdgarantin.

– Du kan inte kräva att få utredningar eller behandlingar som ditt landsting inte har eller din läkare inte anser är medicinskt motiverade, säger Lotta Jernström på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Den förstärkta vårdgarantin
Den förstärkta vårdgarantin innebär att ett barn eller en tonåring med psykiska problem, inte bör behöva vänta mer än 30 dagar på att få träffa en specialist på barn- och ungdomspsykiatri.

När personen träffar specialisten görs en bedömning. Bedömningen kan bli att personen inte är så dålig att hon eller han behöver vård. Men specialisten kan också till exempel besluta om vidare utredning eller behandling.

Om specialistläkaren gör bedömningen att en person behöver få vård, eller att det ska utredas vilken vård som behövs, bör det inte ta mer än 30 dagar innan den fortsatta utredningen eller behandlingen påbörjas.

Väntetiden ska alltså helst inte bli mer än drygt 9 veckor. Detta inräknat den vecka det kan ta innan den som sökt vård får träffa en person inom exempelvis primärvården eller barnhälsovärden.

Om du inte får vård i tid
Om tiden som finns i vårdgarantin (90 dagar) har gått och du inte fått den vård din läkare har sagt att du ska få, ska du först kontakta det ställe du står i kö till.  Om du inte får hjälp där kan du kontakta landstingets vårdgarantikontor.

Via vårdgarantikontoret kan du få komma till ett annat landsting för att få vård där. Detta kräver dock att det andra landstinget har tid och plats för att ta emot en extra patient.  

– Om du inte fått den behandling som utlovats inom tre månader ska landstinget erbjuda dig att åka någon annanstans. Finns det inget ställe som kan erbjuda vård är det inte mycket att göra, säger Lotta Jernström.

Ofta långa köer
Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är det i dagsläget långtifrån alla landsting som har så korta väntetider som den förstärkta vårdgarantin uppmuntrar till.   

– Det finns inga straff, de landsting som förbättrar sig får istället en belöning i form av stimulanspengar, säger Lotta Jernström.

Läs mer
Du kan läsa mer om den förstärkta vårdgarantin på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, www.skl.se/psykiskhalsa. (Klicka sedan på Barn och unga, eller sök på ”förstärkt vårdgaranti”.) På hemsidan kan du också ta dig vidare till regeringsbeslutet som ligger till grund för den förstärkta vårdgarantin.

Du kan också läsa mer om den allmänna vårdgarantin på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, www.skl.se (Du hittar informationen under: Vi arbetar med - Hälsa och vård – Tillgänglighet och vårdval).

Vill du veta hur långa väntetiderna är för att komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i det landsting du bor, kan du gå in på hemsidan www.vantetider.se och välj området psykiatri – barn.

Tillbaka