Fakta
Det finns inte så mycket forskning kring självskadebeteende. Därför vet man inte så mycket om problemet. Det är till exempel svårt att veta hur många som skadar sig och vad som ska räknas som självskadebeteende.
Det finns vissa undersökningar om självskadebeteenden och här kan du läsa om några av dem.
Genom att trycka på länkarna nedan kommer du till lite längre texter. De texterna är sammanfattningar av olika undersökningar gjord i Sverige som handlar om självskadebeteende. Vill du läsa hela undersökningen är det bara att trycka på länken ”klicka här” som finns efter varje text.
Tre till sju procent i åldern 12-18 år skadar sig själva
Sex procent av alla flickor som skär sig gör det mer än 25 gånger
Tydligare uppgifter för socialtjänsten och psykiatrin = bättre vård?
Tre till sju procent i åldern 12-18 år skadar sig själva
En sammanfattning av flera undersökningar från olika länder om unga och självskadebeteende visar att det inte är lätt att få fram exakta siffror för hur många som skadar sig.
Undersökningarna visar att bland ungdomar i åldrarna 12-18 år är det tre till sju procent som skadar sig själva. I de flesta av studierna ser man att de som oftast uppger att de skadar sig själva är flickor. Men forskarna vet inte säkert om det verkligen är så att det är fler flickor än pojkar som skadar sig själva.
Undersökningarna visar också att det finns olika anledningar till varför unga börjar skada sig själva. En av anledningar är att man känner en stor press eller stress att vara på ett visst sätt. Det här leder till att ett tryck byggs upp och för att lätta på det trycket skadar man kanske sig själv.
Andra orsaker till att man börjar skada sig själv är att man varit med om hemska saker i sin uppväxt. En del av dem som gjort undersökningar om självskadebeteenden tror att personer som skadar sig själva gör det för att de har svårt att visa vad de känner på något annat sätt.
Trots att det har gjorts flera undersökningar är det svårt att beskriva exakt vad självskadebeteende är. Det första som saknas är en tydlig uppdelning mellan självskadebeteende och självmordsförsök. Ibland är det svårt att hålla isär de två och det gör att det är svårt att undersöka självskadebeteenden i sig.
Det andra som saknas är ett förtydligande av vad självskadebeteende är. Eftersom man kan skada sig själv på många olika sätt finns det ingen tydlig gräns för vad som ska räknas som självskadebeteende.
På grund av att undersökningar inte har förtydligat de här delarna, är det svårt att veta hur många det är som faktiskt har ett självskadebeteende.
Källa: Vad vet vi om flickor
som skär sig?, Socialstyrelsen, 2004
Upp
Sex procent av alla flickor som skär sig gör det mer än 25 gånger
En undersökning som Socialstyrelsen gjort på flickor som skadar sig själva, visar att det vanligaste sättet att skada sig själv är genom att skära sig.
De flesta av flickorna som skär sig, gör det mindre än tio gånger. Men sex procent av flickorna gör det mer än
25 gånger.
Orsakerna till att flickorna skadar sig, tror de som lämnat uppgifterna främst beror på problem i familjen. Andra orsaker som togs upp var bland annat mobbning, skolstress och misshandel.
Undersökningen visar också att det verkar finnas två grupper av flickor som skadar sig. Den ena gruppen visar upp sitt beteende tidigt. Den andra gruppen håller på med beteendet i hemlighet. Och kan ha hållit på med det länge innan de blivit upptäckta.
Nästan alla flickor har blivit erbjudna hjälp. De flesta av flickorna har tagit emot den hjälp de fått, antingen helt eller delvis. Det är bara några få som inte tagit emot hjälpen. I undersökningen tar man däremot inte reda på varför flickorna väljer att ta emot hjälp eller inte.
Antalet flickor som blir vårdade inom slutenvården på grund av självskadebeteende har ökat de senaste tio åren. Här jämför man även med pojkar.
Det man ser är att deras siffror inte ökar. Det är alltså lika många pojkar med självskadebeteende idag, som för tio år sedan som vårdas inom slutenvården.
Tidigare undersökningar har visat att det är flest flickor som skadar sig själva. Detta är anledningen till att undersökningen nästan enbart handlar om flickor med självskadebeteende. Men man vet att det även finns pojkar som skadar sig själva.
Uppgifterna om flickor som skadar sig kommer från tre olika kommuner. De kommer också från behandlingshem som tar emot flickor, Barnombudsmannens ungdomsråd och statistiska uppgifter från EpC (Epidemiologiskt centrum).
Inga av uppgifterna är alltså från flickorna själva, därför kan man inte vara helt säker på att alla uppgifter stämmer. Men undersökningen ger ändå en ökad förståelse för flickor med självskadebeteende.
Källa: Flickor som
skadar sig själva, Socialstyrelsen, 2004
Upp
Fler unga mår psykiskt dåligt
I en undersökning om svenska folkets hälsa, som socialstyrelsen gjort, kan man se att fler unga flickor mår psykiskt dåligt idag jämfört med tidigare.
Bland elever i årskurs fem och nio är det vanligt att ibland ha huvudvärk, ha svårt att sova, känna sig nervös eller känna sig nere. Även om detta inte är bra, är det lika många idag som känner så här som det har varit de senaste tio åren, förutom bland flickor i årskurs nio.
Allt fler flickor mellan 15 och 16 år känner sig idag alltmer nere och mindre nöjda med livet. Dessutom känner sju av tio av dessa flickor sig stressade över skolarbete. För tio år sedan var det fem av tio flickor som kände på det sättet.
Bland de i åldern 16-19 år är det tre gånger så många som känner ängslan, oro och ångest över olika saker i livet. Det är även fler som blir inlagda inom slutenvården på grund av att de mår dåligt. Det är fler flickor än pojkar som mår dåligt. Det är även fler flickor som vårdas inom slutenvården.
Varför de unga mår dåligt är inte lätt att säga, eftersom alla oroar sig och har funderingar kring olika saker. Men i stort visar undersökningen på att unga är stressade över hur livet ska se ut sen, när de blir äldre.
Undersökningen visar också på två anledningar till att det är fler flickor som mår dåligt. För det första känner sig fler stressade över skolarbeten än vad pojkarna gör. För det andra känner de att de har en större press på sig att se ut på ett visst sätt.
Undersökningen visar dessutom att det är fler unga idag som dricker alkohol. En del av dem som dricker gör det för att de mår dåligt. Problemet är att när man dricker alkohol så mår man ännu sämre än vad man gjorde innan. Det resulterar i att man dricker mer och till sist är man fast i en ond cirkel.
Samma sak gäller sömnen. Undersökningen visar att många unga inte sover tillräckligt. Om kroppen inte får tillräckligt med sömn fungerar den inte som den ska. Det leder till att man mår sämre. Det i sin tur leder till att man sover sämre, alltså ännu en ond cirkel.
Källa: Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, 2009
Upp
Tydligare uppgifter för socialtjänsten och psykiatrin = bättre vård?
Östsam är en samarbetsgrupp i de nordöstra delarna av Göteborg. Sedan hösten 2007 har Östsam haft ett projekt som går ut på att socialtjänsten och psykiatrin samarbetar.
Syftet med samarbetet är bland annat att bestämma vad personalen inom de olika yrkena har för uppgifter. Anledningen till att man måste göra det är att det idag inte är tillräckligt tydligt vem som ska göra vad. Genom att bestämma det, tror man att personer med självskadebeteende ska kunna få bättre vård.
Ett annat syfte är att personalen inom de olika yrkena också ska veta samma saker om personer som ska få vård för sitt självskadebeteende. Vad personen har för beteende och vad som är orsak till beteendet räcker det inte att en ur personalen vet, utan man ska dela med sig av informationen.
För att lära sig detta får både personalen inom socialtjänsten och psykiatrin gå en utbildning. Utbildningen ska lära dem mer om personer med självskadebeteende. Den ska också lära dem hur man tar hand om personer som har ett självskadebeteende.
En utvärdering på projektet gjordes efter att det pågått i ett år. Det är tyvärr ännu för tidigt att se om personer med självskadebeteende får bättre vård nu än innan.
Utvärderingen visar däremot att personalen anser att de har lärt sig mer om personer som skadar sig själva. De har också lärt sig mer om hur man ska hjälpa dem. Dessutom verkar de ha lärt sig mer om varandra och får på så vis lättare att samarbeta.
Eftersom projektet kommer att fortsätta kan man förhoppningsvis, om några år, se om vården blivit bättre när man använder det nya systemet.
Källa: Själsskada blir självskada, Mia Sjödahl, 2009
Upp
Det finns hjälp att få! Vill du få hjälp att sluta skada dig själv eller bara prata med någon? Det finns alltid någon att vända sig till.