Ångest

En del människor känner ofta ångest, andra nästan aldrig. Ångest är mer än den vardagliga oro man kan känna (till exempel stress) och det kan handla om allt från att oroa sig för sin egen hälsa, sina föräldrar och sin framtid. Till att man oroar sig för hur världsläget ser ut. Alltså från små, till stora saker.

Ofta känner man också att oron och de negativa tankarna inte går att kontrollera. Trots att man försöker tänka på något annat, titta på tv eller läsa en bok för att få oron att försvinna.

Ångest är ofarligt
Det är viktigt att komma ihåg att ångest är ofarligt. Ångest är heller ingenting man ska skämmas för.

Ångest kan vara att du känner att hjärtat börjar slå snabbare och hårdare och du blir rädd och orolig. Du kan börja svettas och få svårt att andas. Yrsel och illamående är också vanliga symptom. Du kan också tappa känsla för vart du befinner dig. Alla dessa symptom kan kännas skrämmande men är alltså inget farligt.

Ångest (eller kamp- och flyktbeteende som man också kan kalla det) är kroppens inre larmknapp som ska gå igång när något hotar oss, så att vi gör något åt det som hotar oss.

Ångest kan vara anledningen att vi (med rätta) undviker farliga situationer, exempelvis farliga miljöer eller droger. Då är ångesten bra och hjälper oss bort från det som inte är bra för vår hälsa eller det som kan skada oss.

När man har en överdriven ångest eller oro har larmet börjat gå på för ofta, till exempel inför ett prov i skolan. Det är ju faktiskt inte ett hot mot vår överlevnad om vi inte alltid får MVG, vilket kan vara viktigt att tänka på.

Vad kan du göra för att må bättre
Lider du av stark ångest är den vanligaste formen för behandling samtalsterapi, läkemedel och avslappning. Mår du väldigt dåligt över din ångest bör du prata med en vuxen som du litar på som kan berätta för dig hur du kan gå vidare för att få hjälp.

Om din ångest inte är så stark, kan du hjälpa dig själv. Att ha lättare ångest kan innebära att du går och oroar dig för mycket och ofta har tankar som ”tänk om…”, ”om bara…” och att du känner dig ängslig.

Dessa känslor och tankar kan du lära dig att hantera på egenhand. Här är fyra råd på vad du kan göra för att må bättre:

• Berätta för någon om din ångest så att de kan hjälpa dig

• Försök att minska på stress och dina krav på dig själv

• Lär dig upptäcka vad det är som gör att du oroar dig, för att lättare kunna hantera det du är orolig för

• Motionera och försök sova ordentligt

När bör du söka hjälp
Eftersom ångest känns olika från person till person finns det inget riktigt svar på frågan om när du bör söka hjälp för din ångest. Det varierar från person till person. Däremot bör du alltid söka hjälp om din ångest gör att du inte klarar av det vardagliga livet och du börjar avstå från sådant du brukar göra, av rädsla för att känna av din ångest.

Bra att börja med är att kontakta din skolsköterska, skolkurator, ungdoms­mottagningen på din ort eller din vårdcentral. Personer där är utbildade för att kunna hjälpa dig. Om det behövs och du vill det, kan de också hjälpa dig att söka vård på andra ställen. Till exempel hos en psykolog eller en läkare som är specialist på behandling av ångest. Allt för att du skall kunna få den hjälp just du behöver.

Om du vill prata med någon om din ångest och vara anonym, går det bra att ringa någon av de telefonjourer som finns. Här kan du läsa mer om vart du kan vända dig.

Faktagranskare: Maria Farm, legitimerad psykolog

Tillbaka