Nu vill Linus hjälpa andra
Idag är Linus 21 år och han mår bra. Men bakom sig har han flera jobbiga år, då han skadat sig själv, när känslorna blev för jobbiga. Linus väg ur självskadebeteendet blev behandlingsmetoden DBT och genom den fick han hjälp att ändra sin livsstil.
– Det var när jag var 15 år som jag för första gången skar mig. Jag var förälskad i en tjej i min klass sedan fem år tillbaka men hade knappt pratat med henne. Eftersom det var sista året innan vi skulle börja gymnasiet visste jag att jag inte skulle få se henne lika ofta och kände en enorm ångest på grund av det.
– Det var för mig väldigt jobbiga tankar att brottas med och jag vågade eller ville inte prata med någon om det. Då kom jag att tänka på att jag sett att någon skurit sig i en teveserie någon gång och ville prova om det var något som kunde hjälpa.
– Efter jag gjort det så försvann ångesten tillfälligt och allt kändes något bättre då det blev något ”riktigt” av ångesten, inte bara i mitt huvud. Hade jag vetat hur mycket problem det lilla valet skulle orsaka mig de närmsta åren hade jag aldrig gjort det, säger Linus.
Vägen till ett friskt liv
Idag, sex år senare mår Linus bra, men vägen hit har inte varit enkel. Första gången Linus fick hjälp var när han själv tog kontakt med skolkuratorn på sin gymnasieskola. Det var också kuratorn som senare hjälpte Linus med en remiss till Vuxenpsykiatrin.
Hos kuratorn fick Linus mest prata av sig, vilket han egentligen tyckte om. Men han kände själv att det behövdes en annan metod, för att han skulle bli riktigt frisk.
– Hon var lite för snäll för hon sa inte alltid ifrån när jag hade skurit mig, utan strök mig medhårs så att jag fick känslan av att det inte var så farligt att skära sig ändå, säger Linus.
När han senare fick komma till Vuxenpsykiatrin började han med dialektisk beteendeterapi (DBT). Genom DBT fick han bland annat lära sig att hantera jobbiga känslor och de tankar som gjorde att han skadade sig själv. Han fick olika läxor i form av övningar som han skulle träna på hemma till veckan efter, då han träffade sin psykolog igen. Målet med terapin är kort och gott att man ska ändra sin livsstil, så att man inte längre lider av ett självskadebeteende.
Behandlad som vem som helst
Om och i så fall hur man kan hjälpa någon som har ett självskadebeteende är en mycket svår fråga. Linus berättar att han ser annorlunda på det nu, efteråt, än han gjorde då han mådde som sämst.
– Under tiden jag skar mig som mest hade jag nog velat att någon kom och räddade mig från allt jobbigt. Vad jag vet nu så hade det dock bara varit en kortsiktig lösning. Om folk hade behandlat mig speciellt jämfört med andra ”normala” människor hade jag behövt speciell behandling hela livet och aldrig fått ett ”normalt” liv.
– Tycker min omgivning och vårdpersonalen har gjort helt rätt med att behandla mig som vem som helst. Endast då får jag tillfälle att öva på jobbiga situationer som kan uppstå.
Idag ser Linus ljust på framtiden. Han vill hitta ett jobb han verkligen tycker om och resa runt lite i världen. Linus studerar idag till psykolog, så att han i framtiden kan hjälpa andra som har liknande problem som han själv haft.
